Hide and seek

Sitter här på jobbet och fördriver tiden med lite smått och gott. Har fått veta att en ny tjej ska stänga själv för första gången idag. Stort.
Kommer ihåg kvällen då jag skulle stänga, låsa, räkna, larma och allt det där första gången själv. Var lite nervös. Vid frågor så skulle jag ringa en kollega som stod till mitt förfogande om jag så önskade. Men allt gick galant. Nästan för bra. Blev lite misstänksam faktiskt. Sen kom det! Det enda jag hade kvar var att släcka lamporna i kontoret, låsa dörren och larma. Lätt som en plätt. Icke! Kontoret består av tre rum. Kommer in i det tredje och sista rummet. Hittar inte lampknappen. Den existerar inte. Där lyser lamporna i taket och hånar mig för att jag inte kan göra något åt deras sken. Känner mig rakt av jättedum. En lampknapp ska väl finnas. Genomsöker rummet. Knappen finns ej att finna.
Efter en kvart så ger jag upp. Ringer min kollega. Förbereder honom med att jag kommer ställa en dum fråga. Det finns inga dum fråga säger han. Jag frågar. Han blir tyst. Skrattar och säger att ja den frågan var kanske lite dum. Han förklarar vart knappen är. Inne i garderoben är den, på bakre väggen. Hamnade där när de byggde om för innan var det en dörr där. Jäkla osmart att inte flytta på den då tycker jag!
Funderar på att inte säga något till hon som ska stänga ikväll.....

/S


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Sara Elisabeth Åkerman

Let us step out into the night and pursue that flighty temptress, adventure.

RSS 2.0