När jag gick i fyran eller femman så åkte min klass på en liten klasstripp. Dock inte så långt men ända till Sunbyholms Slott kom vi. Först blev det en rundtur på slottet med alla spökhistorier. Sen åkte vi motordriven flotte till Sigurd ristning. Kommer även ihåg att Emil, kaxig som han var i alla åldrar, skulle köra den där flotten. Han lyckades krocka med flotten. Duktig pojke.
Hur som helst. Under den där lilla rundvandringen på slottet, så var det sista vi fick se vinkällaren. Ganska litet rum, men vi var ju så små så de klämmde in alla oss. 30 små elever som fortfarnde hade spökhistorierna i färskt minne! Då, helt plöstigt hoppar Thomas, en av de föräldrar som var med, fram bakom ett litet hörn i vinkällarn och skrämmer skiten ur oss. Förvånad att vinflaskorna höll faktikst. Där stod vi. Skrikande små barn. Förvånad att alla höll tätt faktikst.Men för livet fick vi allihopa. Har inte vart där nere sen dess.
Fram tills idag. Runt 10 år senare. Back on the crimescene. Möta mina demoner från den där klassresan. Det gick bra. Thomas hoppade inte fram den här gången. Fick sinnesro. Behöver inte vara rädd för källaren längre. Allt är väl.

/S