Ganska spaceat att vara hos tandläkaren. Ligger där, med en bild från Djungelboken ovanför huvudet, som för övrigt var väldigt trelig att kolla på. Runt mig springer det tre männsikor, två kvinnor och en man. Alla klädda i vitt. Pratar ett språk som jag inte förstår. Massor av siffror och fina latinska ord. Mannen böjer sig över mitt huvud med spegel i ena handen och mojäng i den andra handen. Han bad mig öppna munnen. Eureka jag förstår vad karln säger.
Sen börjar han med sitt låssas språk igen som de två vitklädda kvinnorna förstår. Sen kommer den ena kvinnan och kollar läget i min mun. Mitt i deras babbel uppfattar jag ett engelsk ord som jag känner igen. Retainer. Jo tack, en sån har jag på baksidan av tänderna. Han pillar lite på den med mojängen och mummlar några mer siffor. Nu tar karln till svenska. Min retainer har tydligne lossnat lite så han ska klistra dit den igen säger han belåtet. Jo, men tack, det vore trevligt om han gjorde det. Sen efter klister och bomulstussar i munnen så var jag klar. Gick ju bra det där.

/S